Atopisk Allergi

De allra flesta allergiska reaktioner klassificeras som en immunologisk typ 1 reaktion, atopisk allergi. Benägenheten av genetisk utveckling av IgE antikroppar mot allergen benämns som atopi.

Atopisk allergi

Denna typ av allergisk reaktion medieras därför av IgE antikroppar. Antikroppar cirkulerar i blodomloppet och finns i nästan alla kroppsvätskor. När kroppen utsätts för ett allergen bildar vita blodkroppar IgE antikroppar mot dessa allergen. Antikroppar har som uppgift att upptäcka och identifiera främmande ämnen i kroppen. Vid allergi mot flera ämnen bildar kroppen olika typer av IgE antikroppar mot varje enskild form av allergen som man är allergisk mot. Första gången ett allergen uppfattas som främmande bildas därför ett specifikt IgE mot allergenet. Dessa antikroppar binds sedan till olika celler, mastceller. Antikropparna ligger vilande på respektive matcell tills kroppen på nytt blir utsatt för samma allergen. Mastceller finns bland annat i huden och i luftvägarnas slemhinna.

Nästa gång kroppen utsätts för samma typ av allergen korsbinds allergenet till IgE antikropparna som nu sitter på mastcellerna. Det sker då en rad olika reaktioner i kroppen och substanser frisläpps, bland annat histamin men även andra ämnen och utlöser symtom vid en allergisk reaktion.

Histamin är en signalsubstans som påverkar bland annat immunförsvaret. Denna substans utsöndras kontinuerligt i kroppen och binds till bland annat matcellerna. Vid vissa tillstånd, som vid allergi, frisläpps mycket mer histamin och visas i olika form av symptom. Detta kan visas i form av svullnad på slemhinnan då histaminet utvidgar blodkärlen så att vätska träder ut i vävnaden. Histaminet påverkar även slemproduceringen i kroppens körtlar, luftvägarnas muskulatur och orsakar obehaglig klåda.